piller

Skador – beyond repair.

Tid som läker sår, gudar som återupplivar stupna soldater och mediciner som botar all typ av pest, människan är exemplarisk på att finna vägar till att försöka hela sig själv på de mest banala vis.

Vi söker ständigt efter kurer och botemedel mot de motgångar vi möter, de sår vi åsamkas och de skador vi drar på oss. Vi slåss mot inre demoner med piller och preparat , medans kemikalierna rusar genom vårt system för att bota allt från huvudvärk till cancer, ångest och udda personlighet.

Vi är livrädda för att blöda, att känna, att gråta och att våndas. Någonstans längs vägen har vi tappat lite av de som faktiskt definerar oss som ras, att vi faktiskt kan känna på ett helt övernaturligt plan. Och de sår vi drar på oss är inte utan anledning, lite skit rensar magen, som man brukar säga. Ibland måste man tillåta sig själv ha ont, man måste blöda, låta sorg och ångest driva över fördämningarna för att någonsin kunna lämna oss, rinna ner i dagvattenbrunnen och försvinna från vårt vokabulär.

Man måste sakna, man behöver inte vara rädd för att inte förstå – det är helt naturligt, det ska vara så. När man inte förstår så tänker man, man lotsar sig genom kartan som sakta klarnar framför ögonen, man tvingar sig själv in på nya vägar som kan leda precis vart som helst. Man behöver inte vara rädd för att inte veta, det är aldrig försent att byta riktning.

Och ibland behöver man komma till insikt, dra lärdom och inse faktum. Det finns sår som aldrig läker, det finns alltid den där personen som skulle vart rätt, som fick dig att veta och se klart, som fyllt dig med energi och gav dig hopp när allt du önskat var att hoppa av. Det finns alltid saker som gör ont att förlora, men smärtan och sorgen visar att man lever, det finns saker man aldrig blir av med, saker som kommer följa än för resten av livet.

Hoppa på ett tåg, bli sårad, lämna en lägenhet eller ett jobb. Lär dig springa innan du kan gå, ät allt du kommer över och känner för, ta hand om dig själv och tillåt dig själv att ha ont. Tillåt dig själv att läka när möjligheten ges, tillåt dig själv att bli hel, låt inte bitarna vittra sönder, plocka upp dig själv och inkassera högskolepoäng. Blir stridspilot, ingenjör, låt någon älska dig och älska någon tills du spricker, låt den aldrig lämna dig och om den gör de, gråt, slicka dina sår men för guds skull vänta inte på  tiden, för tiden kommer aldrig läka dina sår, du kommer göra de helt på egen hand.

  • E.Daunfelt

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*